Mobil bedömning av risk för undernäring hos vuxna patienter med NRS-2002-metoden, case Tays

Ulla Siljamäki-Ojansuu och Noora Kinnunen

Så mycket som över hälften av patienterna som vårdas på sjukhus utan tillhörande näringsterapi, eftersom man inte upptäcker undernäring eller risken för undernäring. Vid Tammerfors universitetssjukhus (Tays) har Medanets mobillösning gjort det lättare att agera vid risk för undernäring i enlighet med vårdrekommendationerna.

Undernäring är ett vanligt problem som är svårt att upptäcka. Undernäring eller allvarlig risk för undernäring förekommer hos 20–60 procent av patienterna som vårdas på sjukhus – enligt en försiktig uppskattning berör nutritionsproblem cirka en halv miljoner sjukhuspatienter i Finland. Till följd av brister vid identifiering av problemet blir en stor del av patienterna utan tillhörande intensiv näringsterapi, trots att en central del av patientsäkerheten är att kunna identifiera risker för undernäring och ge god nutritionsvård. [1.] Medanets mobillösning hjälper till genom att göra det lättare att agera vid risk för undernäring i enlighet med vårdrekommendationerna.

Både patienten och ekonomin blir lidande vid undernäring

För patientens del bromsas återhämtningen från sjukdomar och operationer upp av undernäring, vilket ökar förekomsten av komplikationer och till och med dödsfall. Att identifiera undernäring och att därefter sätta in intensiv näringsterapi bidrar till ett förbättrat allmäntillstånd och en bättre funktionsförmåga, aptit, sinnesstämning och livskvalitet hos patienten. Terapin ökar också läkemedelsbehandlingens effektivitet och förebygger infektioner och uppkomsten av trycksår. [2.]

I sista hand resulterar identifierade risker för undernäring och intensifiering av näringsterapi i en förhöjd kvalitet och patientsäkerhet inom vården.

Ulla Siljamäki-Ojansuu, legitimerad näringsterapeut

Obehandlad undernäring blir också dyr för samhället: I Finland kostar den sjukvården över 600 miljoner euro årligen.  Kostnader uppstår särskilt till följd av förlängda vårdperioder på sjukhuset: på grund av undernäring förlängs vårdperioden med 3–8 dagar och vårdperiodspecifika kostnader ökar med 2900–6500 euro. Också på europeisk nivå orsakar undernäring större kostnader än övervikt. [3.]

Screeningmetoder som följer vårdrekommendationerna

För att god näringsterapi ska förverkligas är det centralt att så snabbt som möjligt identifiera de patienter som är undernärda eller löper risk för undernäring. Enligt internationella rekommendationer och rekommendationerna om näringsterapi som utkom år 2010 ska risken för undernäring screenas senast under den andra behandlingsdagen. På sjukhusens och hälsocentralernas avdelningar och polikliniker screenas vuxna patienters (också dem över 65) risk för undernäring med NRS-2002-metoden. [2.]

Med hjälp av Medanets kan den evidensbaserade NRS-2002 metoden genomföras mobilt och patientnära. Screening och registrering blir på detta vis en fast del av vårdarbetets gång. NRS-2002, som är en funktion i mobilappen, har samma innehåll som blankettvarianten. Vårdaren ställer frågor till patienten från de avsnitt i NRS-2002-screeningen som är aktuella, och registrerar svaren direkt i mobilappen. Medanets-funktionen handleder vårdaren steg för steg. När frågorna besvarats beräknar lösningen resultatet och visar ett sammandrag av svaren.  Dessutom visas ett resultat i textform på skärmen, till exempel ”medelhög risk för undernäring” eller ”allvarlig risk för undernäring”.   Efter detta visas instruktioner för åtgärder utifrån riskklassen på skärmen.  Resultatet är omedelbart tillgängligt för alla som deltar i vården samt i journalsystemet.

Bevisad nytta i Tays

NRS-2002-screeningmetoden för att upptäcka risk för undernäring är tillgänglig via funktionen kliniska formulär i Medanets-appen. Den testades i ett pilotprojekt inom Tammerfors universitetssjukhus från oktober 2019 till januari 2020. I pilotprojektet deltog avdelningar som fokuserade på inre medicin, gastroenterologi samt vård av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.

Tays näringsarbetsgrupp genomförde redan år 2017 ett initiativ i syfte att göra undernäringsscreening till en del av Medanets-appen. Screening av risken för undernäring med Medanets var med andra ord en funktion man sett fram emot. Till pilotprojektet ville vi välja olika avdelningar.

Ulla Siljamäki-Ojansuu, ledande näringsterapeut vid Tays, ordförande för näringsarbetsgruppen

Antalet NRS-2002-screeningar granskades före och efter att mobillösningen tagits i bruk. Innan mobillösningen togs i bruk i september 2019 gjordes 31 screeningar för undernäring på de avdelningar som deltog i pilotprojektet. Efter att lösningen tagits i bruk i oktober–november 2019–2020 gjordes över 200 registreringar. Detta tyder på att användningen av en mobillösning upplevts som ändamålsenlig och att funktionen har underlättat identifieringen av riskpatienter.

I och med att man kan identifiera graden av risk för undernäring och har planerade verksamhetsmodeller har man kunnat sätta in individuell och klientorienterad näringsvård för Tays patienter, exempelvis i form av anpassad kost, användning av kliniska näringspreparat och näringsrekommendationer. Mobillösningen främjar också patienternas motivation och förtroende till vården, då de på avdelningen får veta sin egen risk för undernäring och får individuell och klientorienterad näringsterapi för sin aktuella riskklass. 

Medanets mobillösning hjälper till med att rikta näringsterapin till riskpatienter, vilket ger vården större precision och högre kostnadseffektivitet. Intensiv näringsterapi är en investering. Kostnaderna sjunker då komplikationerna minskar och sjukhusvistelsen förkortas med hjälp av intensiv näringsterapi.

Ulla Siljamäki-Ojansuu, legitimerad näringsterapeut

Effektiviserad dataöverföring säkerställer också kontinuitet i näringsterapin

Mobillösningen underlättar överföringen av information mellan de som deltar i vården, och utvecklar således säkerheten och kontinuiteten inom vården. I den praktiska verksamheten ger mobillösningen också fördelar i form av snabbare bedömning av risken för undernäring, som inte går att få när en screening görs på papper eller i journalsystemet. Screeningresultatet kan flyttas till journalsystemet direkt från patientens sida med en åtgärd som inte kräver mellanlagring, och screeningen kan göras utan att vårdaren behöver göra några beräkningar. Detta förbättrar vårdens kvalitet och sparar tid.

Identifiering av undernäring ingår i Tays NEJ till trycksår-verksamhetsmodell som togs i bruk i början av året 2020. I och med detta ökar användningen av appen i vården för alla patienter, och det blir möjligt att ge näringsterapi i enlighet med aktuell riskklass till ännu fler patienter. Användningen och lagringen av information i journalsystemet med mobilappen visar hur risken för undernäring utvecklas hos patienten över avdelningsgränserna. På så vis kan information utnyttjas bättre än förr vid planering och genomförande av näringsterapi för patienten. För patientens funktionsförmåga är det viktigt att den näringsterapi som patienten behöver får fortsätta då patienten flyttas mellan enheter eller organisationer.

Du kan läsa mer om Tays NEJ till trycksår-verksamhetsmodell här.

Artikeln har skrivits av Ulla Siljamäki-Ojansuu som är legitimerad näringsterapeut och Noora Kinnunen som är marknadsföringskoordinator inom Medanets.

KÄLLOR:

[1] https://www.duodecimlehti.fi/duo11941

[2] Statens näringsdelegation. 2010.  Ravitsemushoito. Suositus sairaaloihin, terveyskeskuksiin, palvelu- ja hoitokoteihin sekä kuntoutuskeskuksiin. Helsingfors: Edita Publishing Ab. https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus–ja-ruokasuositukset/ravitsemushoito_netti_2.painos.pdf

[3] Alanne S, Siljamäki-Ojansuu U & Saarnio J. 2019. Vajaaravitsemuksen kustannukset. Finlands Läkartidning, 20, 1278−81.