Elektronisk identifiering ökar patientsäkerheten

Felfri identifiering av patienter är grunden för patientsäkerheten, men däremot kan det ske misstag i identifieringen, vilket kan orsaka avsevärd skada för patienterna. Undersökningar visar att elektronisk identifiering förbättrar patientsäkerheten.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är felaktig identifiering av en patient ett av de vanligaste orsakerna till patientskador som kunde undvikas¹ och skadorna som orsakats av felaktig identifiering har internationellt också bedömts vara mycket betydande². Även i Finland har man forskat i frågan och till exempel cirka en tredjedel av misstagen vad gällde användningen av strålning orsakades av felaktig identifiering³.

I värsta fall kan felaktig identifiering orsaka allvarliga risker för patientsäkerheten och skador, till exempel att fel ingrepp, såsom en operation, utförs på patienten.^1,2 Felaktig identifiering kan emellertid alltid undvikas och riskerna kan minskas avsevärt med rätt åtgärder^{4, 5}.

Med identifiering av patienten avses de processer och metoder som används för att säkerställa att rätt patient får den vård, omsorg eller tjänst som är avsedd för hen samt för att förmedla information om patientens identitet omsorgsfullt och pålitligt under hela vårdprocessen.^{5, 6}

Felfri identifiering är grunden för patientsäkerheten

Felfri identifiering av patienten är grunden för patientsäkerheten i alla undersöknings- och vårdsituationer². Till grunderna i felfri identifiering hör till exempel att patientens identitet kontrolleras från minst två identifierare, som ingendera får vara patientens rum- eller sängnummer. Identiteten hos en patient som vårdpersonalen känner ska också kontrolleras.^{2, 4}

Alla patienter som vårdas på avdelning ska ha ett ID-armband. De vetenskapliga beläggen för att ID-armband med streckkod minskar felaktig identifiering av patienter är starka.² Enligt det finska Klient- och patientsäkerhetscentret ska patientens identitet säkerställas genom att läsa armbandets streckkod eller någon annan motsvarande identifierande information elektroniskt direkt i journalsystemet eller något annat system för elektronisk identifiering, om möjligt.⁵ Även WHO har redan länge rekommenderat användningen av tekniska lösningar för identifiering för att undvika fel⁴.

Betydelsen av felfri identifiering betonas i läkemedelsbehandlingen

Betydelsen av felfri identifiering av patienten betonas i läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsbehandlingsprocessen är utsatt för misstag⁷, och upp till tio procent av samtliga anmälda farliga situationer i läkemedelsbehandling är kopplade till misstag som skett i samband med identifieringen av kunden eller patienten⁸. Elektronisk identifiering är en fördel även här: streckkodsassisterad läkemedelsbehandlingsprocess har konstaterats öka säkerheten⁹ och minska misstag med upp till 43,5 procent¹⁰.

För oavbruten läkemedelsbehandling är det särskilt viktigt att patienten identifieras elektroniskt i alla kritiska faser av läkemedelsbehandlingen. I det finska Social- och hälsovårdsministeriets memorandum om en oavbruten läkemedelsbehandlingsprocess konstateras att alla läkemedel vid sjukhusvård, även de som ges regelbundet, ska registreras efter utdelning. Den som ger läkemedlet ska administrera läkemedelsutdelningen i realtid till exempel med hjälp av en mobil enhet.¹¹

Till exempel i Kajanalands välfärdsområde i Finland uppmuntras vårdpersonalen att administrera läkemedelsutdelningen med Medanets-applikationen istället för datorn, eftersom patienten identifieras elektroniskt när man använder applikationen.

Källor:

1. WHO (2023): Patient safety. 22.9.2023.

2. Hotus (2021): Onnistu laboratorionäytteissä – suositus tutkimusten valinnasta, potilaan tunnistamisesta ja ohjaamisesta. Hotus-hoitosuositus.

3. Tarkiainen et al. (2020): Adverse events due to unnecessary radiation exposure in medical imaging reported in Finland. Radiography 26(4): E195-E200.

4. WHO (2007): Patient Identification. Patient Safety Solutions, volume 1, solution 2.

5. Klient- och patientsäkerhetscentret (2021): Kuvaus tunnistamisen menettelyistä.

6. ECRI institute (2016). Patient Identification: Executive Summary.

7. Elliott et al. (2021): Economic analysis of the prevalence and clinical and economic burden of medication error in England. BMJ Quality of Safety 30: 96-105.

8. Duodecim oppiportti (2022): Potilaan tunnistamisen hyvät käytännöt. 22.9.2023.

9. Holden et al. (2011): That’s nice, but what does IT do? Evaluating the impact of bar coded medication administration by measuring changes in the process of care. International Journal of Industrial Ergonomics 41(4): 370-379.

10. Thompson et al. (2018): Implementation of Bar-Code Medication Administration to Reduce Patient Harm. Mayo Clinic Proceedings: Innovations, Quality & Outcomes. 2(4):432-351.