Jourbesök endast när det behövs – tekniken stärker konsultationen för stödet för att bo hemma

Pohde, Norra Österbottens välfärdsområde i Finland, har satsat på att utveckla enhetliga tillvägagångssätt för att förbättra konsultationen för stödet att bo hemma. Mari Taivaloja är ansvarig enhetschef för det gemensamma kompetenscentret för seniorservice och delade erfarenheterna i Pohde på Medanets Användardagar i slutet av mars.

I media rapporteras det ständigt om den höga belastningen på jourmottagningarna. Särskilt i slutet av förra året lyftes temat fram i finskt media¹. Jourmottagningarna är smockfulla och väntetiderna blir ibland omänskligt långa. Ofta är en orsak till köer på jourmottagningarna patienter som väntar på en eftervårdsplats, och en stor del av dessa patienter är ålderstigna. Det rör sig dock om en patientgrupp som i allmänhet inte söker sig till jourmottagningen på eget initiativ, utan blir skickade dit av en yrkesperson inom hälso- och sjukvården. Varför är det så och hur kan situationen förbättras?

Fokus inom äldrevården har skiftat till hemmen, men stödstrukturerna för hemvården är bristfälliga

Antalet anstaltsplatser med heldygnsomsorg har minskats redan under flera år. Det nationella målet i FInland är att äldre personer ska kunna bo hemma så länge som möjligt och att den service som behövs tillhandahålls i hemmet². Ofta önskar äldre personer också själva att få bo hemma. Ändringen har emellertid lett till att svagare människor bor kvar hemma. Behovet av hemvårdstjänster har ökat markant och särskilt antalet hemvårdsklienter som behöver mycket service³. Samtidigt har tillgången på hemvård försämrats på riksnivå⁴, eftersom hemvården inte kan klara av situationen med de nuvarande resurserna.

”Samtidigt som fokus inom servicen har skiftat till hemmen, har man glömt att utveckla stödstrukturer kring hemvården. Hemvården klarar sig emellertid inte på egen hand”, konstaterar Mari Taivaloja. Norra Österbottens välfärdsområde Pohde har tagit itu med problemet genom att utveckla konsultationsstödet inom hemvården med hjälp av enhetliga, teknikassisterade tillvägagångssätt. ”Bakom jourkrisen finns flera olika faktorer, vilka alla kräver skräddarsydda åtgärder. Konsultationsstödet är bara en del av lösningen, om än viktig”, påpekar Taivaloja.

Konsultationsstöd ett alternativ till det allmänna nödnumret

Behovet av konsultationsstöd är uppenbart.  Hos Pohde kommer över 50 % av konsultationsstödsamtalen från hemvårdsorganisationen. ”Att kontakta hemvårdens konsultationsstöd är ett alternativ till att ringa det allmänna nödnumret och söka sig till jourmottagningen. Det används av anställda inom hemvården, men också av omsorgs- och serviceboende samt närståendevårdare”, säger Taivaloja.

Hemmet är en unik verksamhetsmiljö – enhetliga rutiner är i nyckelposition

Hemmet är en unik och krävande verksamhetsmiljö. Jämfört med vårdavdelningar är arbetet självständigt och en enskild anställd har ett stort ansvar för att kunna fatta rätt beslut. Det finns färre tillgängliga vårdinstrument, och när det gäller ergonomi och aseptik är förhållandena ofta bristfälliga. Erfarenheten och kunskaperna hos dem som arbetar självständigt varierar, men trots detta borde en vård av jämn kvalitet kunna garanteras för alla. Enligt Taivaloja, som är ansvarig enhetschef, är enhetliga rutiner i nyckelposition. Det gäller att försäkra sig om kompetensen och arbetsredskapen. ”Bakom en lyckad verksamhetsmodell finns även heltäckande, jämlika och smidiga samarbetsstrukturer mellan olika aktörer”, sammanfattar Taivaloja.

Tekniken spelar en central roll i Pohdes modell

Målet för det utvecklingsarbete som utförs hos Pohde är att anställda inom hemvården ska kunna reagera på förändringar i klientens mående med hjälp av standardiserade verksamhetsmodeller. De anställda har med sig tillräcklig utrustning, de undersöker klienten systematiskt med hjälp av till exempel ABCDE-protokollet och NEWS-poängsättningsprocessen och konsulterar rätt aktör i enlighet med ISBAR-modellen. På detta sett avancerar bedömningen av totalläget på ett gemensamt språk som baserar sig på objektiva parametrar. Arbetsredskapen styr alltså verksamheten och beslutsprocessen.

”Verksamhetsmodellerna och verktygen måste följa med medarbetaren. De bör uppmärksammas redan under introduktionen, men får inte glömmas kvar i introduktionsmappen på kontoret. Medanets-appen är ett exempel på ett bra verktyg: det är smidigt att ha med en smartmobil, och appen styr vårdaren i enlighet med ett överenskommet protokoll i alla lägen.” Utifrån NEWS-poängantalet fattas ett beslut att kontakta konsultationsstödet. Under konsultationssamtalet styrs förloppet av ISBAR-modellen.

Vid behov öppnar medarbetaren som är hos klienten och den konsulterande medarbetaren en videolänk för att få mer information om klientens situation. Även en läkare kan bjudas in till videosamtalet. Om detta inte är tillräckligt kan till exempel hemsjukhusteamet, som har mer utrustning till förfogande än den grundläggande hemvården, bjudas in för att utföra en mer omfattande bedömning av vårdbehovet.

Hemvård på distans är det primära sättet att producera tjänster

Om patienten kan vårdas hemma, utnyttjar Pohde teknik för hemvård på distans i allt större utsträckning. Officiellt är hemvård på distans det primära sättet att producera hemvårdstjänster inom Pohde. I Uleåborg finns det för närvarande cirka 200 klienter inom distanshemvården. Dessutom  används till exempel vårdkameror och avancerade läkemedelsrobotar med en integrerad kamera och mikrofon för kontakt med vårdaren. Hemvård på distans upplevs rentav vara ett bättre sätt än hembesök för att upprätthålla klientens initiativ- och funktionsförmåga – under ett hembesök är det lätt hänt att vårdaren till exempel lagar frukost åt klienten, även om klienten också själv kunde laga den om hen får handledning.

Framgångsrika pilotprojekt med nya lösningar

Pohde har framgångsrikt utfört pilotprojekt med flera lösningar som stöder boende hemma och konsultation inom hemvård. I pilotprojekten har det ingått verkliga situationer där man kunnat undvika ett jourbesök för klienten tack vare videoförbindelser. För att göra NEWS-processen smidigare testade man Medanets Early Warning Score-funktion i Uleåborg.  Med hjälp av appen upplevdes NEWS-beräkningen vara snabb och enkel att utföra. Användningen av NEWS vid patientbedömningen skapade ett gemensamt språk för yrkespersonerna och gjorde därigenom även kommunikationen smidigare. Önskemålet är att antalet tekniska lösningar och verktyg ska öka ytterligare i fortsättningen. Till exempel behöver hemsjukhusteamet tillgång till fler EKG-apparater. Apparaten är ett konkret exempel på ett verktyg som kan användas för att minska belastningen på akutvården och jourmottagningarna. För att olika tekniker ska utvecklas och användas alltmer systematiskt, behövs det också nationella rekommendationer. ”Utifrån Institutet för hälsa och välfärd THL:s teknikrelaterade program håller man redan på att ta fram offentliga rekommendationer som stöd för upphandlingar inom välfärdsområdena”, säger Taivaloja. Användningen av teknik som stöder människor att bo hemma och hemvården främjas bland annat med hjälp av THL:s program Teknologi för hemmaboende seniorer (KATI) åren 2020–2023⁵.

Källor:
Mari Taivaloja, presentation på Medanets-användardagar 2023

1. YLE (2022): Selvitimme faktat: Päivystyksissä ympäri Suomen on jopa kaoottisen vaikeaa. Hämtat den 23 maj 2023.

2. THL (2023): Kotihoito. Hämtat den 23 maj 2023.

3. Hoiva & Terveys (2023): Kotihoidon asiakkaiden määrä kasvaa – paljon palveluita tarvitsevia jo merkittävä osa. Hämtat den 23 maj 2023.

4. Hoiva & Terveys (2023): Kotihoidossa henkilöstö ja käynnit vähentyneet huomattavasti: ”Hyvinvointialueiden olisi syytä kartoittaa tilanne alueellaan mahdollisimman nopeasti”. Hämtat den 23 maj 2023.

5. THL (2022): Kotona asumisen teknologiat ikäihmisille -ohjelma (KATI). Hämtat den 23 maj 2023.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få den senaste informationen om oss, våra lösningar och andra ämnen inom sjukvård och hälsoteknik i ett paket.