EWS förbättrar patientens prognos

EWS förbättrar patientens prognos

Blogginlägget publicerades ursprungligen den 31 oktober 2017 och har uppdaterats den 30 augusti 2022.

Största delen av alla negativa vårdhändelser inom sjukhuset, såsom hjärtstillestånd, nödförflyttningar från vårdavdelningar till intensivvårdsavdelningar eller oväntade dödsfall, är förutsägbara händelser. Så mycket som 80 procent av alla negativa vårdhändelser som sker inom sjukhuset föregås av kritiska funktionsstörningar i patientens vitala funktioner som pågår under flera timmar.1 Enligt en färsk studie kan patienter som har en förhöjd risk att dö under de två första dagarna på sjukhuset identifieras med hjälp av EWS-poängsättning2

Merparten av dessa negativa vårdhändelser skulle kunna förhindras eller lindras, om patientens vitalvärden skulle följas upp och om man skulle reagera på förändringar i dessa i tid. Eventuella störningar i patientens vitala funktioner, såsom puls, systoliskt blodtryck, syresättning och andningsfrekvens, framgår av förändringar i de fysiologiska mätvärdena. Av dessa verkar andningsfrekvensen bäst kunna förutspå risken för dödsfall2.

För att kunna göra en systematisk bedömning av patientens vitala parametrar har verktyget Early Warning Score (EWS) tagits fram. En validerad version av verktyget är nationella EWS, dvs. NEWS. De uppmätta vitala värdena poängsätts på en skala mellan 0 och 3 utifrån hur mycket de avviker från normalvärdena. Den totala poängsumman anger patientens riskklass (låg, medel eller hög) utifrån vilken sjukhusen slår fast kliniska åtgärdsanvisningar för varje riskklass.

Tekniken effektiviserar EWS-processen

EWS är ett enkelt och lätthanterligt verktyg inom vården som hjälper till att identifiera patienter vars tillstånd håller på att försämras akut. Traditionellt har EWS-poänsättningen gjorts med papper och penna. Många sjukhus har övergått till elektroniska verktyg och verktyg som fungerar med mobila enheter i EWS-poängsättningsprocessen för bättre användarvänlighet. Forskningsstudier har visat att EWS-poäng som samlats in och räknats ut elektroniskt är tillförlitligare och mer exakta än poängsättning som gjorts på papper3.

Med hjälp av lösningar med mobila enheter kan patientens vitala värden dokumenteras genast i vårdsituationen. Lösningen med mobila enheter räknar ut resultatet av EWS-poängsättningen automatiskt och visar instruktioner utifrån poängresultatet för vårdpersonalen samt trendöversikter med hjälp av tidigare poäng.

Den största fördelen med elektronisk EWS-bedömning är att den inte medför extra arbete för vårdpersonalen, varken vid insamling av uppgifter eller uträkning av poäng. De patientuppgifter som krävs för uträkningen samlas in som en del av den rutinmässiga vårdprocessen. Uppgifterna är dessutom tillgängliga i realtid för alla som deltar i vården eftersom de dokumenteras direkt på vårdplatsen. Den automatiserade poängräkningen minskar risken för huvudräknings- och dokumentationsfel.

Tiden från triage till intervention minskar

Enligt en studie som publicerades 20184 minskade mediantiden från triage till intervention från 12 timmar och 24 minuter till 27 minuter efter implementeringen av elektroniska varningssystem, jämfört med manuell, pappersbaserad övervakning. Totalt sett kan detta förbättra patientens prognos betydligt och till och med minska dödligheten på sjukhuset.

Tillämpningen av EWS-bedömning i vårdarbetet minskar även sjukhusets kostnader. Kostnadsintensiva perioder av intensivvård går till och med att undvika helt, om en försämring av patientens tillstånd upptäcks i tid. Behandlingen av patienten kan inledas tidigare och sjukhusvistelserna blir sammantaget kortare.

Källor:

1. Tirkkonen (2015): Detecting and Reacting to In-hospital Patient Deterioration Studies on the afferent and efferent limbs of the Rapid Response System.  

2. Loisa et al. (2022): Ability of the National Early Warning Score and its respiratory and haemodynamic subcomponents to predict short-term mortality on general wards: a prospective three-centre observational study in Finland. BMJ Open. 

3. Mohammed et al. (2009): Improving accuracy and efficiency of early warning scores in acute care. Br J Nurs.  

4. Westphal et al. (2018): An electronic warning system helps reduce the time to diagnosis of sepsis. Revista Brasileira de terapia intensiva.

 


Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få den senaste informationen om oss, våra lösningar och andra ämnen inom sjukvård och hälsoteknik i ett paket.