Hälsovårdssystem i kris – genomtänkta investeringar underlättar läget?

Den åldrande befolkningen, bristen på arbetskraft och budgetunderskottet utmanar hälsovårdssystemen i alla västländer. Att rätta till situationen tar tid och kräver välgenomtänkta åtgärder. Ett mål är att få till stånd kostnadsbesparingar utan att kompromissa med vårdens kvalitet och patientsäkerheten. Hur ska det uppnås?

En effekt av flera års utmaningar

WHO har varnat Europa och Centralasiens länder om den hotande vårdkrisen. Enligt organisationen International Council of Nurses behövs rentav 12 miljoner nya sjuksköterskor under de närmaste åren¹. Redan under flera års tid har man talat om vårdkrisen i Sverige².

Utmaningarna är samma i alla västländer: en åldrande befolkning som leder till ökat servicebehov, växande brist på arbetskraft samt sämre ekonomiska prognoser. I Sverige har särskilt det otillräckliga antalet vårdplatser diskuterats mycket under den senaste tiden. Sjukhusen är fyllda till gränsen. Detta leder i sin tur till svårigheter att rekrytera vårdpersonal och läkare. Man talar även mycket om effektivitetsproblem: yrkesverksamma personer inom sjuk- och hälsovården lägger allt mindre tid på sitt eget kompetensområde, när allt mer tid går åt till administrativa uppgifter.

Säkerställande av vårdens kvalitet höjer kraven på dokumentation

Trots utmaningar måste man kunna säkerställa vårdkvaliteten. Att erbjuda vård som håller jämn kvalitet till alla patienter är ett av vårdorganisationernas viktigaste kriterier. Det får inte förekomma variationer i vårdkvaliteten, även om patienterna vårdas på olika platser och vårdpersonalens erfarenheter och kompetens varierar. För att kunna säkerställa jämn kvalitet ska arbetssätten vara enhetliga och vården ska även dokumenteras på överenskommet sätt, helst strukturerat. Kraven på dokumentation har stigit kontinuerligt, och samma trend tycks även fortsätta framöver. 

Hårda sparkrav

Den stigande inflationen har ökat hälso- och sjukvårdsorganisationernas sparkrav ytterligare. Samtidigt som sparkraven ökar höjs även kostnaderna när servicebehovet stiger bland annat till följd av den åldrande befolkningen.

Att rätta till organisationernas budgetunderskotttar tid och kräver välgenomtänkta åtgärder.

Kraven på nedskärningar är hårda, och nya investeringar kräver allt mer noggrant övervägande. Trots kraven på nedskärningar behövs även investeringar. I svåra tider måste investeringarna emellertid vara särskilt välmotiverade och deras återbetalningstid så kort som möjlig.

På grund av den allt större bristen på arbetskraft måste samma eller en större arbetsmängd göras med färre arbetstagare, varpå arbetet måste flyta smidigare. Vårdpersonalens ork är prövad sedan tidigare, och därför måste blicken vändas mot tekniska lösningar som verkligen underlättar och påskyndar arbetet. Tekniska lösningar kan underlätta utmanande situationer särskilt vad gäller administrativt arbete såsom dokumentation. Medanets är ett exempel på en lösning, vars fördelar har konstaterats i praktiskt arbete och vars återbetalningstid (ROI) för investeringen är mycket kort, i praktiken under ett år.

Medanets har varit den största och mest betydande faktorn som underlättat vårdarbetet under min 30 år långa karriär som sjuksköterska.

Outi Heinilä, sjuksköterska, Egentliga Tavastlands välfärdsområde

Det är fantastiskt roligt att vi hittat en bra lösning som gör skillnad i vården.

Ann-Sofie Ardfelt, avdelningschef för VGR IT vårdsystem

Bristen på arbetskraft är ett stort problem

Ett stort problem för sjuk- och hälsovården är svårigheten att hitta tillräcklig yrkeskunnig arbetskraft. Då betonas betydelsen av åtgärder som förbättrar personalens dragkraft och får den att stanna.

Detta påverkas även avsevärt av arbetets flöde samt användbarheten hos verktyg och tekniska lösningar som underlättar arbetet. Även små förbättringar i det dagliga arbetet kan bli framträdande och öka arbetets meningsfullhet. För vårdpersonalen är mindre tid som används till dokumentation och mer tid som blir över för patientarbete ofta viktiga motiverande faktorer som hjälper dem att trivas och på så sätt stanna i jobbet. Sådana förbättringar kan man få till stånd med tekniska lösningar som verkligen är användarvänliga. Vi uppmuntrar vårdorganisationer att inkludera personalen i uppköp och lyssna på deras åsikter samt utvecklingsförslag om verktyg och arbetsprocesser.

I brist på arbetskraft fås ytterligare resurser med hjälp av korttidsanställda och inhyrd arbetskraft. Då är det särskilt viktigt att det är lätt att lära sig använda tekniska lösningar. Lösningarna kan även hjälpa till att säkerställa att olika arbetsprocesser blir utförda på rätt sätt i rätt ordningsföljd. Tekniken kan till exempel styra vårdpersonalen till de korrekta åtgärderna som situationen kräver.

Medanets är lätt att använda. Till exempel lärde sig ny vårdpersonal som kom som extra hjälp från psykiatrin genast att använda lösningen.

sjuksköterska, egentliga Tavastlands välfärdsområde

Det viktigaste är att man hittar ändamålsenliga verktyg för vårdorganisationernas ändrade behov. I bästa fall möjliggör verktygen enhetliga verksamhetssätt och informationens och personalens flexibla rörlighet under hela den patientcentrerade vårdprocessen.

Källor:

1. Sveriges Radio: 12 miljoner nya sjuksköterskor behövs – WHO varnar för sjukvårdskris. Hämtat den 7 december 2023.
2. Dagens Medicin: Vårdkrisen. Hämtat den 7 december 2023.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få den senaste informationen om oss, våra lösningar och andra ämnen inom sjukvård och hälsoteknik i ett paket.