Informationsutbyte och konsultation vid hemsjukvården och hemvården – hinder och lösningar
Ett säkert och tillförlitligt informationsutbyte är en nödvändighet vid vårdarbetet. Dess roll betonas speciellt vid mobilt arbetssätt såsom vid hemsjukvården och hemvården. Ett informationsutbyte som inte fungerar säkert och tillförlitligt utgör ett hot mot kontinuiteten av klientens vård samt mot patientsäkerheten. Med vilka olika sätt kan utbyte av information underlättas?
Det har redan länge konstaterats att det finns utmaningar gällande informationsutbyte vid flera av vårdens organisationer 1, 2, 3. Vid hemsjukvården och hemvården är det speciellt informationen gällande klientens vård som kan behövas mellan olika organisationer. Ett informationsutbyte som inte fungerar tillfredsställande utgör ett hot mot kontinuiteten av klientens vård och mot patientsäkerheten3. Studier som utförts i samband med avhandlingar har bland annat visat att det ofta till exempel är svårt att nå kollegor, information kan saknas, den kan vara felaktig eller försenad2, 3.
Informationen går ofta via en mellanhand
I en avhandling av Pasanen upplevde mer än hälften av respondenterna att det fanns svårigheter vid kommunikationen inom teamet. Framför allt upplevdes det som svårt att nå en kollega under arbetspasset, detta eftersom vårdpersonalen inte kunde ringa varandra direkt. De fick kontakta de som planerade insatserna inom hemvården och därmed behövde planerarna agera som en telefonväxel mellan vårdpersonalen.2
Arbetstagarna vid Siun sote:s social- och hälsovårdstjänsters hemvård hade tidigare svårt att nå sina läkare. För att rådgöra med en läkare var vårdpersonalen tvungen att ringa upp hälsocentralen, köa i telefon och lämna en begäran om uppringning. Läkaren informerades om behovet av konsultation via en mellanhand och måste ofta avbryta sitt arbete. Uppringningen till hemvården avbröt i sin tur mottagande vårdpersonalens pågående arbete. Upprepade avbrott och för många mellanhänder.
Lösningar för ett förbättrat informationsutbyte söks på många håll
När man vid Varkaus hemvård år 2019 satsade på att effektivisera informationsutbytet var den mest efterfrågade önskan att det skulle finnas mer tid att dela information, läsa information samt att delta i möten. Avsikten var att organisera tiden genom att rationalisera arbetet, till exempel genom att ruttoptimera besöken så att vårdpersonalen inte skulle behöva köra bilen fram och tillbaka i onödan.1
Användning av stora tjänsteleverantörers kommunikationslösningar, såsom WhatsApp och Teams, har också testats i flera hälso- och sjukvårdsorganisationer för olika ändamål1, 5, 6. Datasäkerhetsproblemen har dock hindrat användning av dessa tjänster vid många hälso- och sjukvårdsorganisationer.
Trots detta ses användning av teknik som ett viktigt sätt att stödja både användare av tjänster och medarbetare, även vid SHM:s kvalitetsrekommendationer om tjänster för äldre. Enligt rekommendationen borde det under 2020–2023 skapas rutiner för hur tekniken integreras vid de förebyggande och regelbundna tjänsterna för äldre.4 De lösningar som används bör dock utformas så att de kan användas kliniskt och de måste framför allt ha hög datasäkerhet.
Kommunikation mellan vårdpersonal förr och nu
Moderna lösningar för att förbättra informationsutbytet existerar redan nu. Tabellen illustrerar en process, på två olika sätt, gällande kommunikation mellan hemvårdens vårdpersonal i en situation där klienten har fallit och vårdpersonalen behöver akut lyfthjälp.
| Den traditionella processen | Process med hjälp av verktyg för snabbmeddelande utformat för kliniskt arbete |
| 1. Vårdpersonal 1 upptäcker att en klient har fallit. Hen ringer hemvårdens kontor och frågar vem hen kan kontakta för omedelbar lyfthjälp. | 1. Vårdpersonal 1 upptäcker att en klient har fallit. Hen skickar ett meddelande till den ansvariga Medanets meddelandegrupp inom hemvårdsteamet: ”Selma Asikainen har fallit hemma på toalettgolvet. Jag behöver omedelbar lyfthjälp.” |
| 2. Kontoret informerar vårdpersonal 1 om att vårdpersonal 2 verkar vara i närheten och berättar vilken av de arbetstelefoner som är i sambruk vårdpersonal 2 har med sig idag. | 2. Teamets vårdpersonal får ett meddelande på sina arbetstelefoner. |
| 3. Vårdpersonal 2 svarar på samtalet och informerar om att hen är upptagen med insatser hos en klient och inte har möjlighet att komma. | 3. Vårdpersonal 3 svarar: ”Jag startar omedelbart och jag är där om fem minuter.” |
| 4. Vårdpersonal 1 ringer på nytt till kontoret och frågar om det finns någon annan som kan hjälpa. | 4. Tio minuter efter utgångsläget kommer vårdpersonal 3 till platsen och klienten kan lyftas upp. Fortsatta undersökningar kan påbörjas omedelbart med hjälp av Medanets-appen: till exempel kan klientens smärtnivå och vitala värden / EWS dokumenteras och fallrisken kan bedömas med hjälp av FRAT-metoden. Detta gör informationen tillgänglig för den läkare som använder Medanets redan innan konsultationen. Konsultationen kan också ske via Medanets-appen. |
| 5. Vårdpersonal 1 ringer vårdpersonal 3 som lovar att komma så fort som möjligt. | |
| 6. Trettio minuter efter utgångsläget kommer vårdpersonal 3 på plats och klienten kan lyftas upp. Nu kan en utredning om skador och behovet av ytterligare behandlingar inledas. |
Tabell 1. Kommunikation mellan vårdare förr och nu (anpassad enligt Pasanens 2 examensarbete).
Konsultation vid hemsjukvården och hemvården förr och nu
Tabellen illustrerar på två sätt kommunikationsprocessen vid konsultation av en hemvårdsläkare i en situation där klienten har fallit och är i behov av en läkares bedömning.
| Den traditionella processen | Process med hjälp av verktyg för snabbmeddelande utformat för kliniskt arbete |
| 1. Vårdpersonal 1 är på morgonbesök hos en klient. Klienten har fallit och vårdpersonal 1 behöver en läkares bedömning av situationen. Hen ringer hälsocentralen och efter 5 minuter besvaras samtalet. | 1. Vårdpersonal 1 skickar ett meddelande till ansvarig hemvårdsläkare med Medanets-appen: ”Selma Asikainen har i morse fallit hemma på toalettgolvet. Efter situationen kontrollerade jag EWS och gjorde en anteckning gällande smärta, se informationen i Medanets-appen. Ingen synlig trauma eller betydande smärta. Jag gjorde också en FRAT-analys och funderade om dosen av blodtryckssänkande medel borde justeras. Dosen har höjts nyligen och efter det klagade Selma på yrsel. Hon föll nu första gången. |
| 2. Vårdpersonal 1 begär om uppringning från läkaren. | 2. Läkaren får en avisering om ett meddelande som tagits emot i Medanets-appen. Hen har tid att svara på meddelandet mellan förmiddagens mottagningar. ”Jag kontrollerade informationen och medicineringen som du nämnde i Medanets. Vi minskar dosen av blodtryckssänkande läkemedel. Jag gjorde en läkemedelsändring i patientinformationssystemet.” |
| 3. Läkaren går igenom begäran om uppringningar under eftermiddagen. Hen ringer till det nummer som anges i begäran om uppringning. | 3. Vårdpersonal 1 kommer att få ett meddelande om läkarens svar och läkemedelsinformationen uppdateras omedelbart i Medanets-appen. |
| 4. Vårdpersonal 1 har precis avslutat sitt arbetspass, så vårdpersonal 2 ansvarar för det uppgivna numret. Lyckligtvis hade vårdpersonal 1 och 2 under skiftbytet hunnit diskutera om klienten som fallit. Vårdpersonal 2 är inte vid tidpunkten för samtalet aktuell hos den klienten, men kan berätta att klienten inte fick några synliga skador under fallet och hade inte speciellt ont. Vårdpersonal 1 hade även undrat om dosen av klientens blodtryckssänkande läkemedel bör ses över för att förhindra framtida fall. | |
| 5. Läkaren berättar i telefon att hen kommer att ändra blodtrycksmedicineringen och kommer att ge en ny anvisning gällande doseringen. | |
| 6. I slutet av sitt arbetspass dokumenterar vårdpersonal 2 samtalet och läkarens instruktioner om ändringen av blodtryckssänkande läkemedel. |
Tabell 2. Hemvårdens konsultation av läkare förr och nu (anpassad enligt Pasanens 2 examensarbete) samt nuvarande processer vid Siun sote:s social- och hälsovårdstjänster).
I slutändan gynnar användningen av en mobillösning, såsom Medanets, det kliniska arbetet vid speciellt informationsutbyte. Det är av avgörande betydelse att alla som använder lösningen – läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden och så vidare – har tillgång till samma information, och detta utan dröjsmål och utan mellanhänder. Detta möjliggör diskussioner om klientens status och den kan bedömas med gemensamma termer. Enligt en studie vid Nordlandssykehuset blev den multiprofessionella kommunikationen effektivare när man använde objektiva parametrar, såsom EWS-resultat, vid kommunikationen.
Även om Medanets-appen är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal kan den också stödja informationsutbytet mellan kundens anhöriga och hemvården. Om kundens familjemedlem förser vårdpersonalen med information som kan påverka klientens vård så kan hen snabbt vidarebefordra informationen via appen till övrig vårdpersonal.
Källor
1. Super 29.8.2019. Varkauden kotihoidossa ryhdyttiin toimiin – hoitajien tavoitteena sujuvampi tiedonkulku. 18.11.2022.
2. Pasanen (2017): Kotihoidon sisäisen viestinnän kehittäminen digitalisoinnin avulla. Opinnäytetyö, ylempi AMK-tutkinto, hyvinvointiteknologian koulutus.
3. Nieminen & Pessi (2021). Kotihoidon asiakkaan tiedonkulku erikoissairaanhoidon ja kotihoidon välillä. Toimintamallin kehittäminen Apotin työkoritoiminnallisuutta hyödyntäen. Opinnäytetyö, ylempi AMK-tutkinto, sairaanhoitaja (YAMK), sosiaali- ja terveysala.
4. SHM (2020). Laatusuositus hyvän ikääntymisen turvaamiseksi ja palvelujen parantamiseksi 2020–2023: tavoitteena ikäystävällinen Suomi.
5. Lehtonen (2020): Työyhteisötaidoilla ja teknisillä ratkaisuilla hyvinvointia tukevaa työvuorosuunnittelua. Yhteisöllinen työvuorosuunnittelu kliinisissä laboratorioissa työntekijöiden ja esimiesten kokemana. Opinnäytetyö, ylempi AMK-tutkinto, sosiaali- ja terveysalan johtamisen ylempi tutkinto-ohjelma.
6. ECHAlliance 11.4.2019. Clinician use of WhatsApp is a ticking time bomb. 18.11.2022.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få den senaste informationen om oss, våra lösningar och andra ämnen inom sjukvård och hälsoteknik i ett paket.