Användningen av riskbedömningsmätare ökar, behandlingskostnaderna minskar

Eftersom patientens riskstatus kan bedömas enkelt och snabbt bedöms den också oftare.

I och med ibruktagandet av interaktiva mobilformulär vid flera finländska sjukhus har bedömningen av patientens riskstatus ökat. Till en följd av regelbunden riskbedömning har man snabbare än hittills kunnat ingripa i orsaker till eventuella negativa vårdhändelser och patientskador och på detta sätt minskat förverkligandet av risker och de kostnader dessa ger upphov till.

Det tidigare tillvägagångssättet stödde inte vårdarbetet

De i Finland mest använda riskbedömningsmätarna inom vården är Braden-skalan för bedömning av trycksår, NRS 2002 för bedömning av risken för undernäring och FRAT för bedömning av fallrisk. Användningen av dessa är dock förargligt liten, eftersom tillvägagångssättet på papper är arbetsdrygt och medför tolkningssvårigheter.

Kristiina Holm jobbar som sjukvårdare på Satakunda centralsjukhus. Hon berättar att man på avdelningen förr genomförde riskklassificering manuellt, till exempel med Braden- och NRS 2002-skalan.

– Vi studerade en laminerad tabell och räknade ut det totala poängantalet i huvudet. Riskpoängen noterades på papper och pappret förvarades i en mapp på kansliet. Bedömningen av risken lämnade rum för tolkning och det var arbetsamt och långt ifrån praktiskt att söka upp informationen för nästa gång, säger Holm.

Mobilformulär underlättar vårdarens vardag

Den mobilfunktion för riskbedömningsmätare som Medanets har utvecklat i samarbete med sina kunder gör bedömningen av risker smidig, eftersom den interaktivt räknar ut vilken som helst riskpoängsättning* som patientdatasystemet stöder, omedelbart visar vårdaren riktlinjerna, och noterar riskpoängen direkt i patientens uppgifter i patientdatasystemet. Poängsättningsformulären och åtgärdsinstruktionerna kan också redigeras enligt sjukhusets och avdelningens behov.

Mobilfunktionen för riskbedömningsmätare är i bruk vid sju finländska sjukhus:

Tammerfors universitetssjukhusl
Mellersta Finlands centralsjukhus
Seinäjoki centralsjukhus
Raahe Hospital
Satasairaala
Kajanalands centralsjukhus
Päijät-Häme centralsjukhus

”Medanets är smidig och erbjuder vägledning. Tack vare detta har riskklassificeringar i dag blivit en betydande del av det vardagliga patientarbetet”, berättar sjukvårdare Holm.

– När den klassificering man har gått igenom öppnas tydligt i appen, kan vårdaren fästa sin uppmärksamhet vid korrekt delområde i patientens vård, till exempel bättre näring eller en ny madrass. Den styr vården och tar inte extra tid, utan tar däremot bort onödiga moment. Det underlättar verkligen arbetet, berättar Holm glatt.

Identifiering av risker håller kostnaderna nere

Vårdare har en smarttelefon med sig även i andra arbetsuppgifter och därför är tröskeln till att fylla i ett mobilformulär inte så hög. En regelbunden riskbedömning hjälper till att förebygga olägenheter för patienten och därigenom minska vårdkostnaderna:

Kostnaderna för trycksår uppgår årligen till över 400 miljoner euro, dvs. cirka 2–3 procent av hälsovårdskostnaderna i Finland. Med förebyggande åtgärder skulle ca 95 procent av trycksåren kunna undvikas. [1.]
Undernäring förlänger sjukhusvistelsen med 3–6 dygn och till och med tredubblar vårdkostnaderna [2].
Kostnaderna för akut öppen- och sjukhusvård av fallskador hos personer över 64 år uppgick till cirka 39 miljoner euro år 2000 i Finland. Kostnaderna bedöms öka till 72 miljoner euro fram till 2030. [3.]

Enligt Holm genomfördes riskbedömningen tidigare för nya patienter som kom till avdelningen och den uppdaterades endast vid behov, ifall patientens situation förändrades. Nu noteras en ny riskpoäng för patienten dagligen. Patienten får nytta av att man kan ingripa förebyggande i trycksår. Patienterna har även varit nöjda med att man reagerar på situationer.

Satakunda centralsjukhus har belönats för sitt utvecklingsarbete inom förebyggandet av trycksår.

I år belönades Satakunda centralsjukhus för sitt utvecklingsarbete inom förebyggandet av trycksår. Som resultat av det utvecklingsarbete som har utförts vid Satakunda centralsjukhus under fem års tid har uppkomsten av trycksår under vårdtiden minskat med 3,5 procent. [4.] Kostnaden för ett trycksår är i medeltal 5 000–6 650 € [5].

Funktionen för riskbedömningsmätare på Medanets mobilapp för vårdarbete togs i bruk vid Satakunda centralsjukhus våren 2017 och i dag används den på sjukhusets samtliga elva avdelningar. På Satakunda centralsjukhus genomförs månatligen över 300 Braden-riskanalyser och över 700 NRS 2002- analyser för bedömning av risken för undernäring via Medanets-appen.

Jag har haft mitt nuvarande jobb på hjärtavdelningen i två år. Under den tiden har jag inte observerat ett enda trycksår hos våra patienter. Vi använder Braden mycket aktivt och reagerar genast på situationer, och därför är situationen vad gäller trycksår utmärkt hos oss.
-Kristiina Holm, Sjukvårdare , Satasairaala

*Möjligt att implementera för alla riskbedömningar som stöds av EHR, t.ex. Braden, FRAT, NRS2002, CAM, MNA, BDI21, AUDIT C, Mini-intervention, AUDIT65 och GDS30.

Källor:

[1] Harjumaa, M. 2013. Painehaavat käyvät kalliiksi. Sairaanhoitaja 13, 10.

[2] Karuvuori, A. 2013. Ruoka on nostettu pöydälle. Sairaanhoitaja 12, 16–25.

[3] Piirtola M, ym. 2002. Iäkkäiden kaatumisvammojen akuuttihoidon kustannukset. Suomen Lääkärilehti; 57: 4841–4848.

[4] Satasairaala. 2019. ”Satasairaala palkittiin painehaavojen ehkäisyn kehittämistyöstä”. Haettu osoitteesta: https://www.satasairaala.fi/satasairaala/ajankohtaista/satasairaala-palkittiin-painehaavojen-ehkaisyn-kehittamistyosta. 21.11.2019

[5] Posnet J, Gottrup F, Lundgren H, Saal G. The resource impact of wounds on health-care providers in Europe. J Wound Care 2009

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få den senaste informationen om oss, våra lösningar och andra ämnen inom sjukvård och hälsoteknik i ett paket.