Undvika risker och skador

Förebyggande åtgärder är det mänskligt och ekonomiskt mest effektiva sättet att undvika risker. Som stöd för vårdarbetet har man utvecklat olika slags mätare som hjälper till att identifiera risker i god tid och styra vårdresurserna rätt.

De i Finland mest använda riskbedömningsmätarna inom vården är Braden-skalan för bedömning av trycksår, NRS 2002 för bedömning av risken för undernäring och FRAT för bedömning av fallrisk. Den praktiska användningen av riskbedömningsmätare (pappersformulär, huvudräkning av poäng, tabelltolkning och utmaningen med arkivering) samt stressen i vårdarbetet går dock ofta ut över användningen av dem.

Vårdkostnader när riskerna uppstår

Riskbedömningen både på avdelningarna och i hemvården bör ske systematiskt och kontinuerligt på uppdrag av en sjuksköterska. Upprepad riskbedömning tar sin tid men i betydligt mindre grad jämfört med de kostnader som uppstår om risken förverkligas.

  • Kostnaderna för trycksår uppgår årligen till över 400 miljoner euro, d.v.s. cirka 2–3 % av hälsovårdskostnaderna i Finland [1]. Med förebyggande åtgärder skulle ca 95 % av trycksåren kunna undvikas [1].
  • Undernäring förlänger sjukhusvistelsen med 3–6 dygn och till och med tredubblar vårdkostnaderna [2]
  • Kostnaderna för akut öppen- och sjukhusvård av fallskador hos personer över 64 år uppgick till cirka 39 miljoner euro år 2000 i Finland [3].
  • Kostnaderna bedöms öka till 72 miljoner euro fram till 2030 [3].

Flytta till den digitala tidsåldern

Det är dags att ta ifyllandet av riskanalyser och formulär samt dokumentation av riskpoäng till det här årtiondet. Praktisk användning av riskbedömningsmätare bör stödja och inte belasta vårdarbetet. Pappersformulären belastar arbetet.

Formulären kan idag fyllas i även mobilt med hjälp av en smarttelefon. Mobilformulären stegar igenom riskmätarnas bedömningskriterier, beräknar automatiskt totalpoängen och visar sköterskan den åtgärdsinstruktion som motsvarar poängen. Då lösningen är integrerad i journalsystemet dokumenteras data om patientens tillstånd omedelbart i patientens uppgifter. Sköterskan kan koncentrera sig på att vårda patienten då det arbete som tidigare gjordes manuellt nu blir automatiserat.

Mobila formulär sänker tröskeln

Eftersom patientens riskstatus kan bedömas enkelt och snabbt bedöms den också oftare.

Flera sköterskor har redan en smarttelefon med sig även i andra arbetsuppgifter, och därför är inte tröskeln till att fylla i ett mobilformulär så hög. En regelbunden riskbedömning hjälper i sin tur till att förebygga olägenheter för patienten.

Referenser:

[1] Harjumaa, M. 2013. Painehaavat käyvät kalliiksi. Sairaanhoitaja 13, 10.

[2] Karuvuori, A. 2013. Ruoka on nostettu pöydälle. Sairaanhoitaja 12, 16–25.

[3] Piirtola M, ym. 2002. Iäkkäiden kaatumisvammojen akuuttihoidon kustannukset. Suomen Lääkärilehti; 57: 4841–4848.